I vår serie av berättelser om fuskare på casino har vi nu kommit fram till Keith Taft. Taft var den förste fuskare att använda sig av teknologi för att få en fördel över casinona. Tidigare hade de mest berömda fuskarna manipulerat kortlekar eller gömt marker, det vill säga helt “analoga” sätt att fuska. Tafts sätt att fuska var betydligt mer genialiskt.

Korträkning och datorkraft – en smart kombination

Keith Taft var en mycket datorkunnig person som i början av 1970-talet insåg att han borde kunna använda sina datorkunskaper för att lyckas bättre vid blackjack-bordet. Han hade gedigna kunskaper om korträkning, men han behövde komma på ett säkert sätt att utnyttja korträkningen till sin fördel, vid rätt tillfälle vid bordet.

Taft gjorde helt enkelt så att han byggde en rudimentär persondator för att hålla reda på vilka kort som visats och vilka kort som låg kvar i leken. Datorn bestod av en processor som han bar runt magen, styrmekanismer som han placerade i sina skor samt ett par specialglasögon. Med hjälp av styrmekanismerna i skorna kunde han ge processorn data om vilka kort som visades. Processorn räknade sedan ut sannolikheterna för höga respektive låga kort (enligt traditionell korträkning) och skickade vidare signaler till glasögonen. I ramarna till glasögonen hade Taft monterat LED-lampor som förmedlade olika koder. När det blinkade till i glasögonen fick Taft information om när det var fördelaktigt att gå in med lite större insatser för större chanser till bra avkastning.

Lite roligt är att Tafts teknik inte på något sätt ansågs vara fusk, åtminstone inte till en början. Ingen casinochef hade ens tänkt tanken att någon skulle konstruera en dator för korträkning. Datorerna på den här tiden var nämligen stora och otympliga – definitivt inte portabla!

Om det var för att Taft inte riktigt hade koll på tekniken – även om det var en stor bedrift att ens komma på tanken att bygga en persondator på egen hand i början av 1970-talet – eller om han kanske inte klarade av pressen vid blackjack-bordet, så gick spelandet inte helt som på räls. Taft gjorde sig nämligen ingen större hacka under början och mitten av 1970-talet.

I början av 1980-talet gjorde han dock ett nytt försök, nu med ett helt team av fuskare. Eftersom tekniken hade gått framåt kunde nu processorerna göras betydligt mindre och mer kraftfulla. Det finns ingen som riktigt vet hur mycket Taft tjänade under sina år som framgångsrik fuskare på blackjack på casinona i början av 1980-talet, men klart är att casinona snart upptäckte Tafts metoder och såg till att han blev portad på livstid.